Pulstricket
Effekt:
En åskådare väljer ett kort. Efter att ha lagt kortet på minnet, stoppas kortet tillbaka i leken. Du påstår nu att åskådaren har satt psykiska vibrationer i kortet, bara genom att hålla i det. Samt att kortet går att hitta genom att känna på åskådarens puls under tiden som åskådarens hand förs över kortleken, då en resonans kommer att kännas i pulsen när handen är över det valda kortet. Mycket riktigt; det valda kortet hittas genom att känna på åskådarens puls.
Metod:
Givetvis är det omöjligt att göra det som påstås ovan, men det är en underhållande presentation på det gamla "hitta det valda kortet"-temat.
Vad som egentligen händer är att du använder en princip som kallas för "nyckelkort". Innan du startar, ta en diskret titt på bottenkortet i kortleken och lägg det på minnet. Detta är ditt nyckelkort. Låt oss säga att det är Klöver Tre.
Lägg ifrån dig kortleken, och låt lite tid passera, så att de som eventuellt sett dig hinner glömma att du tittat på bottenkortet.
Låt nu en åskådare ta ett kort ur leken. När åskådaren har lagt kortet på minnet, så tar du upp hela kortleken och placerar den i din vänstra hand. Med din högra hand lyfter du sedan av ungefär hälften av kortleken och placerar den på bordet (Fig. 1).
Med höger hand tar du nu den återstående delen från vänsterhanden, och håll den halvan c:a 5-6 centimeter ovanför korthalvan på bordet (Fig. 2).
Låt åskådaren lägga in sitt kort mellan halvorna. Släpp den övre korthalvan ovanpå, och jämna till korten.
Låt nu kortleken ligga på bordet, utan att vidröra den, och dra nu rövarhistorien om att åskådaren har satt psykiska vibrationer i kortet. Krydda på ordentligt med allsköns NewAge-termer, om du vill.
När tidpunkten känns rätt, så vänder du kortleken med framsidan upp, och sprider ut den på bordet. Någonstans i mitten kommer ditt nyckelkort att ligga, med det valda kortet bredvid sig, men titta inte efter det än. Behåll fokus på åskådaren. Påstå nu att du kan känna en psykisk resonans i åskådarens puls. Låt åskådaren hålla sin hand över korten, med utsträckt pekfinger. Ta tag i handen, som för att känna pulsen, och för åskådarens hand långsamt över de utspridda korten. Nu kan du passa på att titta efter ditt nyckelkort, som ju var Klöver Tre. Det kortet som ligger närmast ovanför kommer att vara det valda kortet (Fig. 3).
När åskådarens pekfinger är rakt över det valda
kortet, så stannar du och för ned handen så att fingret
hamnar på kortet. Och där är tricket färdigt.
Tips:
Försök att vidröra kortleken så lite som möjligt.
Det kommer att verka mer imponerande då.
För att öka dramatiken, så kan du dra ut på delen
där du för åskådarens hand över korten - Passera
det valda kortet först, för att några centimeter senare
stanna. Humma lite bekymrat, och för åskådarens hand
åt andra hållet, som om du inte var riktigt säker på
att du kände något. Passera kortet igen och stanna. Vänd
riktning igen, och stanna handen över det valda kortet.
Det behövs nog inte poängteras, men detta trick är även
ett idealiskt sätt att komma närmre en person som man är
romantiskt intresserad av.
Illustrationer: Tom Stone 2003